Same same but different..

Jag prokrastinerar som vanligt. Samma ångest som vanligt. Det enda nya är att jag har fått ett namn för vad jag gör - skjuter upp saker till sista stund. MEN det är inte av dålig ohejdad vana denna gång, det är mina aktiva studenter som tar all tid, OCH syster duktig syndrom som gör att jag har suttit och gjort nya kursdelar till mina datorkurser på kvällar och helger. Börjar se ljuset i tunneln, nu kan jag läsa och grubbla över "nätbaserat lärande" och äntligen (!) åka skidor till helgen